Hållbar turism anses främst vara småskalig och naturnära och ses gärna ur ett lokalt perspektiv. Kvalitet på turism anses också den vara kopplad till den lokala ?naturliga? miljön på platsen varför det påstås att den lokala synen på kvalitet förstärker den hållbara turismens lokala förankring. Principer för TQM kan möjligen bidra till ett förbättrat arbete med hållbar turism bland annat genom dess fokusering på processer, engagemang, allas delaktighet och ständiga förbättringar..

Uppsatsen syfte är att studera hur naturturism har förmedlats under nittonhundratalet och därmed få en djupare förståelse för hur och varför den har förändrats. Inom ämnesområdet landsbygdsutveckling är det angeläget att förstå vilken typ av naturturism som efterfrågas och varför. Detta eftersom turism är en av Sveriges nya basnäringar och turism på glesbygden i många fall anses vara ett möjligt framgångsrecept för en livskraftig lokalekonomi. Forskningsmaterialet består av Svenska Turistföreningens (STF) årsskrifter där turisters reseberättelser har publicerats sedan slutet av 1800-talet. En litteraturgenomgång med fokus på utsagor om turismens aktörer, rum och handlingar har gjorts och sedan diskuterats med hjälp av diskursanalytiska verktyg.

Problem: Filippinerna erbjuder idag medicinsk turism till länder runt omkring, men det finns ingen forskning på hur turismprodukten ser ut i kombination med medicinsk turism.Syfte: Studien går ut på att beskriva hur turism och medicinska faktorer bildar den filippinska medicinska turismprodukten och hur den sedan framställs.Metod: Med en kvalitativ metod genomfördes, med hjälp av innehållsanalyser och en ostrukturerad intervju, analyser av tre olika hemsidor som förmedlar medicinsk turism. Dessa innehållsanalyser tolkades med en hermeneutisk ansats.Resultat: Studien kommer fram till att alla delar i modellen, det medicinska turismsystemet är viktiga för att en medicinskturismprodukt ska fungera på Filippinerna. Varje kategori står för sin del av den medicinska turismprodukten och alla bör användas för att skapa en så bra turismprodukt som möjligt..

Inkommande turism betyder mycket för en nation. I det här arbetet undersöks hur framtidens MICE-resenär ser ut och vilka krav de har. Studien visar på några starka trender som de lokala aktörerna bör möta för att på bästa sätt möta framtiden. Bl.a. framhävs vikten av värdskap och effektivare användning Internet..

Tyskar reser mest i världen. I Sverige är Tyskland en av de största målmarknaderna. Genom globaliseringen har språk och kommunikation fått en viktig roll i samhället, vilket ökar kravet på kommunikation. Inom turismbranschen används engelska som det främsta kommunikationsspråket. Då inte alla behärskar engelska, kan språk innebära kommunikationsproblem.

Detta arbete har sin utgångspunkt i Strategi 2020, som är en nationell strategi skapad av Svensk turism AB, där visionen är att fördubbla omsättningen av Svensk turism på 10 år. Strategiarbetet går ut på att utveckla ett antal exportmogna destinationer och att ena Sveriges alla aktörer kring en gemensam Sverigebild som marknadsförs till de målgrupper man funnit vara intresserade av Sverige som besöksland. Efter att ha granskat strategiarbetet och Sverigebilden har jag noterat att det i dagsläget inte finns några satsningar på att förbättra det svenska värdskapet, vilket jag anser vara relevant, dels som konkurrenskraft mot andra destinationer, men även för att nå det utsatta målet till 2020. I detta arbete har jag undersökt hur man på sikt kan förbättra det svenska värdskapet genom att arbeta med barn som är mellan sex och tolv år gamla. Jag har tittat på olika framgångsrika miljöprojekt som riktats till barn i samma åldersgrupp för att få inspiration till hur ett värdskapsarbete skulle kunna se ut.

Turism är ett växande fenomen där beslutsfattare idag ser turism som en självklar industri värd att satsa på. Genom globaliseringen har det skett en ökad efterfrågan till exempelvis glesbygden där människor söker kontraster till det stressiga stadslivet. Dock präglas glest befolkade områden vanligtvis av en existerande dominerande industri som bidrar till exempelvis ekonomisk tillväxt. Detta resulterar i att motiv till utvecklandet av turism skiljer sig från de traditionella motiven där turism bland annat kan vara en ?ekonomisk räddning?.

Olivia Simson, KGGC01, Karlstads universitet, Institutionen för Samhälls- och livsvetenskaper avd. för Geografi och Turism. Att sätta Sverige på kartan - En jämförelse av två Sverigerepresenterande hemsidor.Syftet med uppsatsen är att undersöka hemsidorna för Svenska Institutet och Svensk turism AB för att se vilka gemensamma nämnare dessa har och om någon av dem redogör för geografiska regioner och på vilket sätt om så är fallet. Tonvikt har i litteraturstudierna lagts på hur Sverige och svenskar beskrivs, vilken bild man försöker ge omvärlden av sig själva samt hur de geografiska regioner som finns i Sverige skiljer sig från varandra. Skillnaderna mellan dessa regioner och orsaken till detta berörs också. Empirin består av den information som ges på nämnda hemsidor och hur dessa beskriver Sverige geografiskt. Svenska Institutet skildrar Sverige på ett återhållsamt sätt geografiskt.

Syftet med denna uppsats är att genom metodologisk triangulering ur ett kundperspektiv undersöka de grundläggande faktorerna till varför turism- och shoppingindustrin kan kopplas samman och skapa shoppingturism. En etnografisk studie utfördes genom en triangulering av kvantitativa och kvalitativa metoder för att belysa ämnet shoppingturism från konsumentens synvinkel. Den primära metoden utgjordes av två kvantitativa enkäter med shoppingturister samt observationer. För att få ett ytterligare djup gjordes kvalitativa intervjuer med branschfolk och Gekås besökare.Postmodernismen och dess innebörd har lett till att shopping och turism kan ses som en enhetlig näring. Tre begrepp binder dem samman: upplevelse, hedonism och utilitarism.

Norden är i dagsläget en framstående del av världen när det kommer till hållbar utveckling och hållbar turism. Många satsningar görs för att förbättra de tre dimensionerna, ekonomiskt, socialt och ekologiskt som ingår i begreppet hållbarhet. Uppsatsen har syftet att undersöka hållbar turism och utveckling ur ett nordiskt, svenskt och regionalt perspektiv där Sigtuna kommun står i fokus på det regionala planet. I denna kvalitativa undersökning visas exempel på bra och mindre bra satsningar som görs på nämnda nivåer. Även hur hållbar turismutveckling kan tillämpas ur ett nätverksperspektiv är ett huvuddel.

Turismen som näring ökar hela tiden och för att bevara jordens resurser krävs det av såväl aktörer som konsumenter att de gör hållbara val för att minimera påverkan, vilket allt fler svenska konsumenter gör idag. Vi har i denna uppsats valt att fokusera på konsumenten och har därför som syfte att kartlägga vad specifikt miljömedvetna konsumenter har för kunskap och beteende när det handlar om hållbar turism. För att ta reda på det så hade vi frågeställningar kring vad miljömedvetna konsumenter har för kännedom om hållbar turism, hur de handlar utefter det i vardagen kontra resande samt hur de önskar att få information om begreppet. Den metod vi använt oss av för att utreda detta är en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning med 100 respondenter som vi analyserat med hjälp av teorier kring hållbar turism, den miljömedvetna konsumenten, skillnaden mellan attityd och beteende samt resebeteende.Det som framkom i denna undersökning var att de miljömedvetna konsumenterna har kännedom om hållbar turism men inte så mycket kunskap om att begreppet har tre dimensioner. Tydligt är också att deras attityd till hållbarhet förändras när de går utanför vardagen, framförallt när det gäller hur viktigt de tycker det är i valet av matprodukter.

Syftet med denna studie är att studera fenomenet snowbird, undersöka Filippinernas förutsättningar för turism för att till sist beskriva Filippinernas förutsättningar för svensk snowbirdturism.Uppsatsen utgår från ett kvalitativt angreppssätt genom både kvalitativa intervjuer och en kvalitativ innehållsanalys. Studien bygger på tio semistrukturerade intervjuer som tillsammans med en innehållsanalys av internetbaserade källor leder fram till studiens resultat.Studien har visat att Filippinerna har förutsättningar för en utveckling av svensk snowbirdturism. Genom studien har det även kunnat konstaterats att en problematik råder vad det gäller avståndet mellan Sverige och Filippinerna..

Denna studie undersöker den svenska pressens rapportering om barnsexturism åren 2000-2007. Genom kvantitativ innehållsanalys studeras avsändare bakom budskapet i artiklarna, aktiva aktörer och huvudsakligt innehåll. Analysen har sin grund i teorier om mediernas dagordning och om medielogik. För att öka förståelsen för den svenska rapporteringens förutsättningar görs en liknande men mindre omfattande studie för engelskspråkig press i Kambodja. Likaså genomförs kortare intervjuer med för ämnet relevanta personer.

Turismen som näring ökar hela tiden och för att bevara jordens resurser krävs det av såväl aktörer som konsumenter att de gör hållbara val för att minimera påverkan, vilket allt fler svenska konsumenter gör idag. Vi har i denna uppsats valt att fokusera på konsumenten och har därför som syfte att kartlägga vad specifikt miljömedvetna konsumenter har för kunskap och beteende när det handlar om hållbar turism. För att ta reda på det så hade vi frågeställningar kring vad miljömedvetna konsumenter har för kännedom om hållbar turism, hur de handlar utefter det i vardagen kontra resande samt hur de önskar att få information om begreppet. Den metod vi använt oss av för att utreda detta är en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning med 100 respondenter som vi analyserat med hjälp av teorier kring hållbar turism, den miljömedvetna konsumenten, skillnaden mellan attityd och beteende samt resebeteende.Det som framkom i denna undersökning var att de miljömedvetna konsumenterna har kännedom om hållbar turism men inte så mycket kunskap om att begreppet har tre dimensioner. Tydligt är också att deras attityd till hållbarhet förändras när de går utanför vardagen, framförallt när det gäller hur viktigt de tycker det är i valet av matprodukter.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka och jämföra förväntningar och faktiska upplevelser på Birka, dels från arrangörernas sida och dels från besökarnas sida. Genom att ta reda på vilken upplevelse Riksantikvarieämbetet och Strömma Turism och Sjöfart vill ge sina besökare så kunde vi sedan mäta förväntningar och upplevelser bland besökarna och således jämföra dessa.Metod: Vi genomförde denna undersökning genom att hålla två kvalitativa intervjuer med dels Lena Johansson på Riksantikvarieämbetet och dels Andreas Forsgren på Strömma Turism och Sjöfart. Vidare så delade vi ut en enkätundersökning vid två olika tillfällen till besökare på Birka.Slutsats: Både Riksantikvarieämbetet och Strömma Turism och Sjöfarts mål är att ge sina besökare en genuin och lärorik upplevelse i vikingatida miljö. Resultatet visar att besökarnas förväntningar överrensstämmer med deras mål, medan den faktiska upplevelsen varierade. För många av besökarna överträffade upplevelsen förväntningarna, men för de allra flesta motsvarade upplevelsen bara deras förväntningar.